De senaste åren har den svenska skolan varit i fokus, där de sjunkande resultaten blivit alltmer påtagliga. Från alla håll och kanter signaleras det om hårdare tag med ordning och reda som ledstjärna. Många tycker att skolan håller på att förfalla, där respekten för lärarna som auktoriteter börjar följa samma utveckling som reporäntan – den har numera landat på minus. Det innebär helt enkelt att respekten inte bara har sjunkit till noll, den har dessutom fortsatt nedåt.

Vad innebär då en negativ respekt? I praktiken betyder det att makten i skolan har gått över från lärarna till eleverna. Just nu är den negativa respekten låg, vilket innebär liten makt hos eleverna. Men skulle respekten fortsätta nedåt, så innebär det ett alltmer tilltagande elevstyre. I slutändan kommer eleverna att helt diktera villkoren, vilket vore mycket olyckligt, eftersom de då i princip skulle kunna sätta sina egna betyg.

Vad blir då konsekvenserna av detta? I ett första skede så skulle det resultera i en positiv utveckling för den svenska skolan, eftersom resultaten då skulle skjuta i höjden. Många elever som tidigare hade haft bottenbetyg skulle helt plötsligt få toppbetyg. Sverige skulle återigen kunna bli en faktor att räkna med i kampen om elevernas resultat. Andra länder skulle få upp ögonen för den svenska modellen och utifrån sina egna förutsättningar införliva den i sitt eget skolsystem.

Lägg i en högre växel

Med tiden när konceptet får större spridning, så kommer det dock att gå inflation i betygen, vilket får till följd att länderna i framkant kommer att börja lägga till ytterligare steg i betygsskalan. Om man jämför med en bil som har fem växlar, så kanske den helt plötsligt får två växlar till och därmed kommer att kunna åka mycket snabbare än de bilar som bara har fem växlar.

Säg att du har en miljon toppstudenter från Indien som har högsta betyg i alla ämnen. Sverige har tidigare haft svårt att matcha det p.g.a att vi över huvud taget har svårt att få fram en miljon studenter. Men om vi nu kan få fram ett par hundra studenter som ligger två betygsteg över högsta betyg i alla ämnen, så spelar det ju ingen roll om Indien så får fram en miljard studenter med högsta betyg i alla ämnen.

Kan denna elev ensam slå hela Indien?

Jämför med ett hundrameterslopp. En löpare springer under nio sekunder och fem löpare springer på 9,5 sekunder. Eller varför inte fem tusen löpare? Det spelar ingen roll hur många personer som springer på 9,5 sekunder, när det finns en som är snabbare.

Plus ett

Naturligtvis kommer Indien så småningom att svara på detta genom att de också utökar betygsskalan med två steg. Men då lägger vi bara till ytterligare två steg och fortsätter på det viset vid varje försök till att komma ikapp. Man kan jämföra det med leken där man försöker säga det högsta talet. Den första säger kanske 625. Då säger den andre 3042. Den första svarar då med tre miljoner för att vara på den säkra sidan, varpå den andre drar till med sju hundra femtioåtta miljarders miljoners biljoner.

Det är då som den första sätter in sitt trumfkort: plus ett. Vad den andre än säger i fortsättningen, så kommer den första bara att säga "plus ett", vilket naturligtvis alltid kommer att vara högre oavsett vilket talet är.

Översatt till betygen i skolan så kan det alltså leda till att vi får en betygskala på flera miljarder steg, vilket naturligtvis kommer att kräva en del av lärarna att hantera. Ännu värre blir det när man skall jämföra dessa betyg med de gamla betygen. Högskolorna kommer tvingas att ha oändligt många kvotgrupper, kanske en för varje student. Personalrekryterare kommer vara tvungna att anställa matematiker och kvantfysiker för att överhuvud taget kunna relatera till hela uppsjön av betygsskalor.

Men detta är ett lågt pris som vi måste vara villiga att betala för att säkra den svenska skolan. Det är elevernas framtid det handlar om och i slutändan hela vårt samhälle.

and_bada_i_helgen.jpg

Slumpad nyhet

Nu blir det möjligt att köpa sex mot betalning. Detta skall bidra till sänkt arbetslöshet, ökade skatteintäkter samt att männens sexuella spänning minskar.

TV-kanalen

Nyheter vi minns

Söndag 21:00-21:30 Del 84. Rapport 27 september 1996. Repris

Snuten som smet

Lördag 20:00-20:45 En bagare blir trakasserad av en polis och bestämmer sig för att ta lagen i egna händer.

Gräsmattornas historia

Måndag 18:00-18:45 I del fem får vi reda på att stråna får olika längd beroende på hur mycket man klipper ned dem.